Leder du efter de nyeste indsigter om HR-emner som engagement, fastholdelse, compliance og mere?
Vi deler vores ekspertise og seneste indsigter, der kan hjælpe dig med at fastholde dine medarbejdere og skabe en arbejdsmiljø i verdensklasse.
Undersökningar för att mäta medarbetarengagemang är ett helt avgörande verktyg inom HR. De mäter medarbetares välbefinnande, främjar behållning av talanger, ökar produktiviteten och stöder kontinuerlig HR-påverkan.
På samma sätt som vid vetenskaplig forskning börjar resan inom kunskap och affärsinsikt inom HR med enkla frågor. Dessa frågor kan variera brett. De uppstår av nyfikenhet, antaganden och önskan att förstå organisationens anställda. Nyckeln är att fokusera på det väsentliga, praktiska och relevanta för din unika organisation.
I den här artikeln betonas tillvägagångssättet och metoderna ni använder för att utforma och samla in data till er undersökning kring medarbetarengagemang på det mest effektiva sättet.
Vi kommer att visa er hur ni går från att lita på er magkänsla till att använda en mer solid, vetenskaplig och datadriven strategi i era undersökningar kring medarbetarengagemang. Denna förändring kommer att hjälpa er att förbättra er HR-affärsinsikt, fatta beslut och skapa handlingsplaner där de betyder mest – både för era anställda och organisationen som helhet.
Organisationens framgång beror på er roll som HR-arkitekt, och vi är här för att stödja er. Så gör er redo att lära er mer om att utarbeta och genomföra en kvantitativ undersökning om medarbetarengagemang.
En undersökning av medarbetarengagemang fungerar som ett värdefullt verktyg för att ta temperaturen bland arbetsstyrkan när det gäller deras övergripande arbetslivserfarenhet. Dessa undersökningar, vanligtvis i form av enkäter, är anpassade för att fånga medarbetarnas tankar, feedback och uppfattningar om deras arbetsmiljö och deras totala upplevelser i organisationen.
Inom HR är ni intresserade av att svara på grundläggande frågor som:
Att skapa en bra undersökning om medarbetarengagemang kräver noggrann förberedelse och det är alltid avgörande att ha en tydlig problemformulering. När undersökningen baseras på intervjuer eller enkäter fungerar en väldefinierad problemformulering som grunden för att formulera tydliga frågor. Men hur formulerar man effektiva frågor för en undersökning?
När ni genomför undersökningar kring medarbetarengagemang är ett av de många beslut ni måste ta, inkluderingen av olika typer av frågor. Inom kvantitativ forskningsdesign har vi oftast möjlighet att utforma vår forskning kring:
Sådana strukturerade frågor är värdefulla för att få tydliga, strukturerade data, underlätta analys och jämförelse och används ofta för att utvärdera demografi, preferenser, åsikter och beteende.
Öppna frågor i en engagemangsundersökning skiljer sig från sina stängda motsvarigheter eftersom de uppmanar respondenter att ge detaljerade svar i fritt format. Dessa frågor uppmanar respondenter att dela med sig av sina tankar, känslor och förslag med sina egna ord.
Till exempel kan en öppen fråga be medarbetarna att beskriva sina största utmaningar på arbetsplatsen eller komma med förslag för att förbättra arbetsmiljön. Dessa svar är värdefulla för att avslöja nyanserade insikter, identifiera oväntade problem och få en djupare förståelse av medarbetarupplevelsen. De ger sammanhang till de kvantitativa data som samlats in från stängda frågor och hjälper till att tolka ”varför” bakom siffrorna, vilket gör dem till en väsentlig del av en omfattande undersökning av medarbetarengagemang.
Ni bör överväga om det är mest lämpligt att använda stängda frågor eller öppna frågor i dessa undersökningar av flera skäl:
Valet mellan slutna och öppna frågor om engagemang i en medarbetarundersökning beror på era forskningsmål. Vi ser att majoriteten av våra befintliga kunder använder en kombination av båda typerna av frågor för att väga kvantitativa och kvalitativa insikter och därmed få en mer omfattande förståelse för specifika aspekter av sina anställdas arbetsliv.
Den mest väsentliga poängen här är att ni bör hålla era forskningsmål i åtanke när ni utformar er undersökning. Vill ni gå brett eller djupt? Önskar ni först att bredda och sedan följa upp med en kortare, mer djupgående undersökning enbart med öppna frågor?
Det är med andra ord helt upp till er. Med Woba kan ni strukturera och genomföra er forskningsdesign och inställning precis som ni vill. Vi stöder kunskaps- och datadriven empirisk forskning – inte bara fancy teknologi!
Vad kostar det att förlora en medarbetare? Om ni sitter med den frågan är ni inte ensamma.
Det finns faktiskt en mycket bra anledning att oroa sig för just denna fråga från både ledningen och HR-avdelningen.
För det första är det avgörande för företagens ekonomiska hälsa att kunna locka till sig och behålla talanger. Flera stora undersökningar, såsom MIT:s senaste ’Toxic Culture Is Driving The Great Resignation’, avslöjar att över 40 % av alla anställda för närvarande överväger att lämna sina jobb. Mellan april och september lämnade 24 miljoner amerikaner sina jobb under fenomenet ’The Great Resignation’ – ett fenomen som också når de nordiska länderna.
Att förlora en medarbetare har både ekonomiska och arbetsmiljömässiga konsekvenser för arbetsplatsen. De största direkta ekonomiska kostnaderna kan härledas till förlorad produktion, rekrytering och utbildning av nya medarbetare för att ersätta den mänskliga förlusten. Det är fortfarande svårt att peka på den exakta kostnaden, men flera studier pekar på att varje gång en arbetsplats ersätter en heltidsanställd medarbetare kostar det i genomsnitt 50 % av medarbetarens årsinkomst. Men detta är bara de direkt mätbara kostnaderna. Om man inkluderar de indirekta kostnaderna i form av förlorad produktion, samarbetsproblem etc. ser bilden betydligt mer skrämmande ut.
Som erfaren ledare inom HR vet vi, att förlora en medarbetare handlar det inte bara om pengar! Att förlora en skicklig talang kan inte bara mätas i en Excel-fil utan har stora konsekvenser för teamets sammanhållning i form av samarbete, brutna vänskapsband och dålig psykosocial arbetsmiljö.
I det sammanhanget finns det ett tal som talar sitt eget tydliga språk när vi vill veta om medarbetarna trivs.
Det lilla lättsmälta ordet ”medarbetaromsättningshastighet”. Eller sagt lite enklare: Hur många medarbetare lämnar företaget och hur snabbt? HR:s nyckeltal, det tal som tydligast återspeglar i vilken utsträckning medarbetarna anpassar sig till företaget och dess ledare, kultur och förmåner. Detta tal, kopplat till de ekonomiska kostnaderna för förlusten av en medarbetare och anställningen av en ny, har varit HR:s nyckel till direktionens tal- och faktabaserad diskussion i årtionden.
För det kostar att förlora sina medarbetare. Det är inget att diskutera.
Å andra sidan är det sällan ett verkligt fokus på vad som kan göras för att förlora färre medarbetare. Även i företag som tappar +25 % av sina medarbetare är det ofta inte en information som ger upphov till några särskilda åtgärder. Och varför inte? Det finns ofta två anledningar. Dels gör det inte tillräckligt ont. Företaget och dess medarbetare kompenseras för den stora omsättningen och når ändå sina mål. Så visst är det problematiskt, men det är inte tillräckligt problematiskt. Dels händer något olämpligt när man gräver ner sig i siffrorna.
Samtalet förändras från att handla om ett tal som återspeglar ett problem för hela företaget till att handla om varje enskild medarbetare.
”Ja, Hanne slutade, men hon hade ju varit här länge…”
”Ja, Peter slutade, men det var väl dags för honom att prova på något nytt…”
”Ja, Jakob slutade, men han var ju inte riktigt rätt för jobbet…”
När det handlar om enskilda medarbetare är det meningslöst att genomföra företagsomfattande initiativ för att lösa problemet. Känner ni igen det? Men från vårt perspektiv är oönskad personalavgång kanske det mest förbisedda problemet som faktiskt kan lösas med teknologi som hävstång. Låt oss titta närmare på det.
Och vad krävs för att ändra på det? Jo, här är vårt förslag: Det måste sättas in på två ställen.
För det första måste resan av datadriven feedback från medarbetarna till handling göras så kort som möjligt. Det spelar ingen roll om vi pratar om den lagstadgade APV, trivselsmätning eller ledarevaluering. Det är viktigt att hitta en digital lösning som inte bara levererar data utan också ger förslag på vad dessa data betyder och vilka åtgärder man kan vidta för att proaktivt förebygga förlust av nyckelmedarbetare. Får man bara data leder det alltför ofta till prat och goda intentioner utan verklig åtgärd eller förändring.
Det är viktigt att inte spela med slutna kort inom en stängd grupp bestående av HR och företagsledning när det gäller data och insikter från mätningarna. Om HR vill skapa verklig förändring måste resultaten komma till nytta på alla nivåer i företaget. De bästa lösningarna tar därför steget längre och ger goda råd och rekommendationer om hur man kan arbeta med arbetsmiljön och trivseln, baserat på medarbetarnas feedback från mätningarna.
Dessa rekommendationer om åtgärder bör gå direkt till alla led i företaget – både på individ-, team- och ledningsnivå – så att förebyggande arbete blir en gemensam insats för hela företaget. När vi har lyckats göra resan från data till handling så kort som möjligt, är nästa steg att arbeta proaktivt med detta.
Vill ni att vi hjälper er att arbeta proaktivt med medarbetardata?
Adrsse
Woba ApS
Landgreven 3
1301 København K
CVR: DK37609641
Telefon
SE +46 8 580 986 87
HQ DK: +45 40 31 50 30
UK: +44 330 808 9197